Vi startade kl 08.30 vid 14.30 anar jag siluetten…
Staden Thiruvannamalai ligger vid foten av BERGET. I Tibet finns berget Kailash, dit vallfärdar folk, för man säger att det är där Shiva bor. Men Arunachala… Hit vallfärdar människor för det ses som Shivas KROPP.
Det räcker att komma hit, man känner hur tankarna rör sig långsammare!
Jag bor på Ramanashram. Det är tredje gången jag bor där. För varje gång har det blivit bättre o bättre!
Som devoti bor man gratis i tre dagar och kan söka meditation o fördjupa sig i Ramanas visdom. Man tar emot donation men man ber aldrig om pengar -så även den fattige kan söka frid o stillhet…
Det brukar vara rum med väldigt enkel, men ren, standard. När jag öppnar dörren till mitt rum blir MIT leende brett, från öra till öra!
Så vackert. Svalt. Och ett badrum utan tio intensivt tvättande kineser.
Bara för mig!
Packar upp. Går ut.
Sitter på Hotel Auro Usha. I brist på Ruriks caffelatte beställer jag en icecoffi with icecream och en fruktsallad. Här finns gratis wi-fi.
Har en märklig känsla av att vara hemma – som det känns när man är nära sitt innersta.
Nu ska jag sätta mig o insupa Ramanashram och imorgon, tidigt ska jag vandra upp på Arunachala, det är min plan.
Vi ses.
