Solen har kommit tillbaka med intensitet. Nu kommer den riktiga Indiska värmen och regnet är nog slut för säsongen. Vi blev helt bländade när vi kom ut idag.
Det får mig att sukta efter bad…
Att bada är en aning komplicerat här. Det finns liksom ingen tradition att ta sig till stranden för ett bad. Stranden är mer som en offentlig toalett och man får se sig för om man är naiv nog att ta en strandpromenad. Sen är ju sanningen den att de små indierna är inte vana att se bar kvinnohud -de kan verkligen tappa huvudet om de ser en kvinna i bikini.
(Det kan nog vara annorlunda om man reser till Goa, men det är Indien-light, där har jag aldrig varit. )
Men sakta förändras Indien, Och där finns undantag.
Längst opp på gatan vi bor på, S. V. Patel Salai finns ett fiiiiint hotell. Ett sånt där som jag aldrig tar in på. Men på förra behandlingsstället jag var på, kunde jag sitta på balkongen och titta upp. Däruppe guppade små huvuden…
Athiti, Punducherry, heter hotellet, de har en pool längst upp. Nu vet jag, man kan köpa en poolbiljett för 400rupies, så får man glassa i poolen i två timmar. Inte nog med det, medan man glassar ser man ut över hela Punducherry och Bengaliska viken. Glad som en liten fågel trippade vi dit -då upplyste de oss om att den var stängd för reparation! 
Det blev ju närmast panikläge. Badsugen med bikini i hand -och ingen pool!
Vi tog oss till ett annat fiiint hotel. Men vad hjälper det! En pool i skuggan med hotellfasader runt om. Bu.
Med den nya varma solen vaknar badlängtan. Kanske vi tar oss ut till Aurovilles egen badstrand någon av de här dagarna. Är rätt slö -har fått en speciell lugnande behandling i flera dagar, så från ord till handling, tar ännu lääängre tid än vanligt.
Idag är THE HINDU mer än någonsin fylld med kvinnors rättigheter och säkerhet. Den kvinna som var offer för gängvåldtäckten som blivit utlösande för hela denna jättevåg av känslor -har dött av skadorna. Det rör om i hela Indien.
